onsdag 11 juli 2018

Mwanga School for the Deaf

Hej igen!
Nu är jag inne på min sista vecka här i Tanzania. på måndag den 16 juli åker jag hem igen.
Den här veckan har jag varit på dövskolan i Mwanga. Jag var ju däri december också, men då hade de slutat med undervisningen. Nu var eleverna inne på sin andra vecka efter ett "vinter"-lov. Så nu ska de vara i skolan till i december, då läsåret är slut.




Här är några av de elever som har brevvänner på Östervångsskolan:

.
Innan vi, Madeleine, Alfred och jag besökte dövskolan var vi på safari i SERENGETI!
Det var en fantastisk upplevelse och här är mina två första bilder:



Hoppas ni kan se girafferna!
Nu blir det nog inga fler inlägg den här gången. Vi ses i Lund och i Sverige snart!!
Elsa

tisdag 3 juli 2018

Madeleine i Tanzania


Hej igen!
Nu går tiden rasande fort. Förra söndagen var det mycket vackert väder. Alfred kom och hämtade mig och vi vandrade hela vägen från Magamba till Lushoto. Vi följde först vägen, men sedan tog vi av och gick på en mindre väg och snart kunde vi se Lushoto långt ner i en dal. Vi fortsatte lite uppför och kunde efter ett tag se ända till Irente Viewpoint. Solen sken och det var precis lagom varmt och en lätt bris. Vi stannade till på en liten restaurang och tog en dricka och väntade på solnedgången. Men gav oss av efter ett tag eftersom vi hade ett par km kvar till bussen hem i Lushoto. Det var 13 km allt som allt och jag sov gott på natten och hade ingen träningsvärk dagen efter.




Så kom Madeleine Anderberg hit i tisdags. Hon är här i två veckor och bor här hos mig. 



Varje dag kommer stiftets bil och hämtar henne för besök i olika församlingar. Hon får verkligen se mycket och träffa många människor. Lördag och söndag har jag kunnat följa med. I lördags var vi först hor Usambara-systrarna och deras Montessoriskola. 



På eftermiddagen var vi med på prästfruföreningens månatliga träff. Mama Kolowa fyllde 84 år den dagen och hyllades med tårta. Hon är änka efter biskop Sebastian Kolowa, som gett namn åt universitetet, SEKOMU. 




När Madeleine berättat att vi varit i Wittenberg och firat Luthers reformation 500 år med 500 kvinnor på Wittenbergs torg, säger hon att hon sett en bild därifrån i en tysk tidning som hon prenumererar på. Hon talade också tyska med oss. Hon och biskopen hade tillbringat många år i Tyskland under hans studietid och de har en son som bosatt sig i Berlin.

I söndags fick vi följa med biskopen och hans närmaste präster, domprost, generalsekreterare osv. Vi åkte till Muheza, som ligger på väg mot Tanga och kusten. Biskopen skulle inviga en ny stadsdelskyrka där med festgudstjänst. Han predikade och alla var så glada, sjöng och dansade.





Tyvärr regnade det till och från hela dagen, men det var varmt i luften eftersom vi hade lämnat Usambarabergen och närmat oss kusten. Överallt skördade man apelsiner där.

Nu är jag tillbaka på SEKOMU och undervisar för sista veckan. Madeleine är kvar en vecka till.
Vi hörs igen!
Elsa


måndag 25 juni 2018

Mlalo

Hej!
I tisdags fick jag följa med Alfred till Mlalo. Både han och hans fru kommer därifrån och han skulle åka dit och hämta sin fru och deras barn. De hade varit hos mormor och hälsat på och skulle hem till Lushoto. Det är 42 km dit från Magamba där jag bor. Men vägen går rakt norrut över Usambara-bergen och ner i dalar på andra sidan. Det var en mycket vacker väg genom städer med stora grönsaksodlingar. Vi  kunde till och med nästan se till Kenya.







Mlalo är den ort dit de första tyska missionärerna kom, slogs sig ner och så småningom byggde en kyrka och en missionsstation.

Under det här trädet sov de första natten och byggde sen sin första kyrka här 1891

Förra söndagen var det konfirmation här. Därav girlangerna.

Huvudingång till kyrkan

Här besöker vi kyrkogården i en vacker skogssluttning. Alfred sätter ljus på sin mammas grav.



Det var allt för den här gången!
Elsa


måndag 18 juni 2018

I Irente


Hej igen!
I fredags var det helgdag här med anledning av att Ramadan avslutades. Jag förstod att alla på universitetet planerade att resa bort fredag till söndag. För mig blev det en kort resa till Irente. Irente Farm Lodge var fullbokat, men på barnhemmet i Irente finns det gästrum och där fanns det plats. Jag var ju där några dagar den första veckan jag var i Tanzania i höstas, så det var väldigt roligt att komma tillbaka och träffa alla bekanta. Det var särskilt roligt att träffa Lena, en volontär från Tyskland. Hon kom till Tanzania samtidigt som Elin, Kattis och Catta Hon har snart varit där i ett år och verkar bara trivas bättre och bättre. Här äter vi lunch tillsammans.
1.     








Jag hade fint väder och gick runt i omgivningarna. Det är lite mildare där än i Lushoto, eftersom det ligger på lite lägre höjd. Landskapet är lite öppnare med stora ängar med betande kor. På barnhemmet har man egna kor, som man mjölkar och vars näring är viktig för barnen.




2.    


Så gick jag också till Irente View Point. En mycket vacker plats med berg och långsträckt utsikt över slättlandet söder om Usambara-bergen. Särskilt vackert med moln som täckte en del av utsikten.
3.      






Jag besökte också Irente kyrka. Det var en intressant byggnad med bostäder på nedervåningen och kyrkan på övervåningen. Man gick uppför backen och till andra sidan, där man gick direkt in i kyrksalen.
4.    


 I    Idag är jag tillbaka på SEKOMU och har just avslutat dagens undervisning.

Vi ses så småningom!
Elsa

onsdag 13 juni 2018

Söndag i Lushoto


2018-06-11
Hej igen!
Igår, söndag blev jag bjuden att följa med några kollegor till deras kyrka, Tanzania Assemblies of God. Den motsvarar Pingstkyrkan i Sverige. Vi tog minibussen från Magamba till Lushoto på morgonen. Gudstjänsten började klockan 9. Dessförinnan var det söndagsskola för vuxna. Efter nio fylldes kyrkan så småningom. Det fanns en barnkör och en vuxen kör som ackompanjerades av ett band med fem musiker. På bilden sjunger barnkören.





Efter gudstjänsten gick Fidea och jag till marknaden. Söndag är stor marknadsdag i Lushoto och man kan köpa precis allt man kan behöva. Varor finns inte bara i de små affärerna utan på presseningar på marken. Det finns både nytt och begagnat. Fidea köpte en känning och sedan gick vi till en sömmerska som justerade längden.




När vi var nöjda med allt vi sett gick vi till busstorget för att ta minibussen tillbaka hem. Där fanns många bussar, men chaufförerna är väldigt lojala mot varandra. Så man fyller en buss först, innan man får ta plats i nästa. Det är bussar för sju personer, men de anses inte fulla förrän minst 12 personer pressats in. Vill man sitta någorlunda bekvämt får man vänta, snabbt kolla in vilken buss som blir nästa i tur, så att man kan sätta sig först.



Fidea arbetar på biblioteket. Hon brukar komma till mig framåt kvällen och hjälpa mig tända eld i brasan. Och när hon varit hemma hos sin mamma och ätit, kommer hon tillbaka och sover i mitt extrarum. Det är väldigt trevligt för mig att ha fått sällskap i huset.

Vi har haft en hel del problem med Internet den senaste veckan, så därför har jag inte lyckats publicera det här förrän idag.
Vi hörs!
Elsa




lördag 2 juni 2018

Kyrkan i Magamba


Hej!
I söndags var jag i kyrkan i Magamba. Tre körer, massor med ungdomar och en karismatisk präst. Tyvärr var allt på swahili, men sången och stämningen var det fint att uppleva..


Efter gudstjänsten stannar alla på kyrkbacken och hälsar på varandra. Ibland fortsätter gudstjänsten ett tag till. Sen blir det auktion. I Tanzania betalar man medlemsavgiften till kyrkan genom kollekten. Alla församlingsmedlemmarna får lova att betala en viss summa. Om man inte har pengar, kan man betala genom att skänka varor och det man får in läggs till medlemsavgiften.Ett sätt att betala i natura. På bilden ser ni hur man aktionerar ut sockerrör, 1,5 m långa.




Det här är centrum i Magamba. Vi kommer just från kyrkan som ligger uppe på backen med fin utsikt.

 Universitetet ligger i Magamba och det är hit jag går och köper det jag kan behöva.
Här är några bilder från den gamla delen av universitetet.




 Och här gör man plats för mer park eller fler byggnader.




Så slutar jag för den här gången efter en intensiv vecka som universitetslärare.
Elsa