Dövskolan i Mwanga och examen på universitetet

onsdag den 22 november 2017

Hej igen!

 I början på veckan besökte jag Skolan för döva i Mwanga. Det var mycket trevligt. Skolan startades på 60-talet till stor del med SIDA medel och en av de första lärarna var Gunilla Persson, som jag besökte innan jag åkte iväg. Jag tror inte vi kan förstå vilken stor betydelse Gunilla haft för den här skolan.  Många i personalen har arbetat tillsammans med henne och flera av hennes elever arbetar på skolan i olika befattningar. Enock är skolpräst och lärare i religion och Hosianna sitter i receptionen och arbetar med administration. Textilläraren är också en tidigare elev på skolan. 

Det fanns för närvarande 108 elever på skolan från 7 års ålder och i 10 årskurser. De bor i elevhem på skolans område och många kommer långt ifrån. Rektorn berättade att de inte får ersättning för reskostnader och därför är det många som inte kommer till skolstarten för att föräldrarna inte har råd att betala biljetten. Men de kommer alla så snart det ordnat sig. Rektorn berättade också att det är väldigt svårt att hålla kontakt med barnens föräldrar eftersom de inte har råd att komma till skolan. Många av föräldrarna har därför inte heller lärt sig teckenspråk, vilket gör det svårt för familjen att kommunicera, när barnen kommer hem på loven.

Den här veckan var den sista på det här skolåret. Eleverna gjorde examensprov, som de måste få godkänt på för att få börja i nästa årskurs efter jul. Annars får de ”repetera” = gå om den här årskursen. Dessemellan arbetade de med gräsklippning och annat för att göra fint på skolan inför examen på fredagen.

I lördags var det examensdag på SEKOMU. Det pågick nästan hela dagen och var mycket högtidligt. Alla som skulle ta examen, cirka 400, ledningen, professorer och lärare var klädda i kåpor och hattar, olika beroende på vilken fakultet man tillhörde. 

Vi tågade mot aulan i S. W. Mkapa huset med blåsorkester i täten. I aulan satt biskopens ställföreträdare i högsätet, eftersom biskopen är styrelseordförande, men för tillfället var på resa till Tyskland. Många tal och musikinslag framfördes innan själva utnämningarna började. Teckenspråkskören framförde Tanzanias nationalsång, SEKOMU-kören en traditionell sång och SEKOMU-sången. Och så inte minst kören från Skolan för blinda, som leddes av Elin Isaksson och kören från Rainbow School under ledning av Katarina Lundberg. Det var en solig och varm dag , bara det att det varade lite väl länge, särskilt som allt som sades var på Kiswahili.

Hälsningar,

Elsa

Naturvandring

Hej!

Den här helgen hade vi bättre tur med vädret. I lördags kom Dickson och hämtade mig och Bengt. Vi åkte till Magamba Nature Reserve, ett naturreservat alldeles intill SEKOMU. Vädret var härligt och vi slapp regn. Vi var ute i drygt fyra timmar. Vi gick till en liten by, där det tidigare funnits ett sågverk. Det hade lagts ner 1985 när presidenten bestämde att avverkningen av den värdefulla skogen inte fick fortsätta. Nu hoppas man finna intressenter för att bygga en lodge för intresserade ekoturister.

När vi börjat vandringen möttes vi att stora stim med vackra fjärilar. Vi hörde alla möjliga fågelläten och det mest spännande vi såg var ett par svart-vita Colobusapor,
som hoppade i träden. Jag önskar att jag kunnat visa er bilder på allt detta, men jag var inte tillräckligt snabb.

Vi såg också många vackra växter och trädslag. Inom området finns inte mindre än tio endemiska arter.

Dickson hade berättat att det finns både grön och svart mamba i terrängen, så därför skulle vi hålla oss på vägen. Efter ett tag såg vi den här svarta ormen mitt på vägen, en svart mamba. Det var tur att den var död så vi kunde gå nära och titta och fotografera.

Vi hade så trevligt att vi bestämde oss för att äta lunch tillsammans i Lushoto på söndagen. Vi besökte också marknaden. Där köpte vi kangas, vackra tygstycken som kvinnorna har på sig. Och så träffade vi den här mannen. Bengt köpte den trumman han spelar på och jag beställde en.

Vi hörs snart igen!

Elsa


En Colobus-apa (från nätet)

Omväxlande väder

Hej igen!

Den här veckan har det varit en riktig svenskvecka här på SEKOMU. En grupp specialpedagog studenter från Linné Universitetet har varit här på studieresa med sin lärare Kristina Hellberg. Och Bengt Sivberg från Lunds Universitet har kommit för att vara här i fem veckor och undervisa och handleda doktorander. Så i fredags hade Anneth Munga bjudit oss på en kväll tillsammans, alla vi som kommer från Sverige. Det var väldigt trevligt och vi hade mycket att prata om. Om ni ser att vi dricker öl, så kan jag berätta att Kilimanjaro, Sarengeti och Safari är tre olika ölsorter som jag provat.

Igår, lördag hade Bengt och jag planerat att gå en vandring i naturen med guide. Men den blev tyvärr inställd. Det regnade nämligen hela natten före, så vägar och stigar var våta och hala. Sen regnade det dessutom precis hela dagen. Det är mycket ovanligt, fick vi höra. Och mycket riktigt, så har det varit riktigt fint väder idag, söndag. Bara en regnskur på eftermiddagen. Vi hoppas på naturvandring nästa lördag.

Idag har vi varit på gudstjänst i domkyrkan i Lushoto och här är några bilder därifrån.

Barnen välsignas före söndagsskolan

kollekten är insamlad

Domkyrkan i Lushoto

Ikväll gick jag min vanliga kvällspromenad och då tog jag de här fina bilderna.

Vi hörs!