lördag 2 december 2017

Ngorongoro kratern

lördag den 2 december 2017
Hej!
Förra helgen gjorde vi en lång resa till Ngorongoro kratern. Efter att ha åkt genom ett skogsområde var det hissnande att plötsligt få en fantastisk utsikt ner i kratern. Det var en upplevelse utöver allt annat att sen få åka runt i detta fantastiska landskap och se djuren på nära håll. Den största upplevelsen var en grupp lejon, tre honor och tre ungar, 1-2 veckor gamla. Att se stora flockar med zebror var också en favorit för mig. Fåglar såg vi av många olika slag och många både stora och små andra djur. Under hela dagen stötte vi på lejon, sammanlagt minst 25 stycken.







I veckan har jag också varit på träff med kvinnogruppen i Lushoto domkyrka och hoppas att vi ska kunna ha fortsatt utbyte med dem.


Så är det min sista dag i Lushoto idag. Under min tid här har det blivit varmare och varmare. Och efter intensiva vårregn, är sommaren riktigt nära nu. Njuter av mango och ananas. Och så alla vackra blommande träd och växter. Hortensiorna utanför mitt hus såg inte mycket ut för världen när jag flyttade in, men är nu så här vackra. 


Men imorgon drar jag vidare till Dar es Salaam och sedan vidare till Zanzibar. Den 13 december ska jag vara hemma i Lund igen.
Hjärtliga hälsningar till er alla från mitt Tanzania!
Elsa


måndag 27 november 2017

Dövskolan i Mwanga och examen på universitetet

onsdag den 22 november 2017

Hej igen!

 I början på veckan besökte jag Skolan för döva i Mwanga. Det var mycket trevligt. Skolan startades på 60-talet till stor del med SIDA medel och en av de första lärarna var Gunilla Persson, som jag besökte innan jag åkte iväg. Jag tror inte vi kan förstå vilken stor betydelse Gunilla haft för den här skolan.  Många i personalen har arbetat tillsammans med henne och flera av hennes elever arbetar på skolan i olika befattningar. Enock är skolpräst och lärare i religion och Hosianna sitter i receptionen och arbetar med administration. Textilläraren är också en tidigare elev på skolan. 

Det fanns för närvarande 108 elever på skolan från 7 års ålder och i 10 årskurser. De bor i elevhem på skolans område och många kommer långt ifrån. Rektorn berättade att de inte får ersättning för reskostnader och därför är det många som inte kommer till skolstarten för att föräldrarna inte har råd att betala biljetten. Men de kommer alla så snart det ordnat sig. Rektorn berättade också att det är väldigt svårt att hålla kontakt med barnens föräldrar eftersom de inte har råd att komma till skolan. Många av föräldrarna har därför inte heller lärt sig teckenspråk, vilket gör det svårt för familjen att kommunicera, när barnen kommer hem på loven.

Den här veckan var den sista på det här skolåret. Eleverna gjorde examensprov, som de måste få godkänt på för att få börja i nästa årskurs efter jul. Annars får de ”repetera” = gå om den här årskursen. Dessemellan arbetade de med gräsklippning och annat för att göra fint på skolan inför examen på fredagen.






I lördags var det examensdag på SEKOMU. Det pågick nästan hela dagen och var mycket högtidligt. Alla som skulle ta examen, cirka 400, ledningen, professorer och lärare var klädda i kåpor och hattar, olika beroende på vilken fakultet man tillhörde. 

Vi tågade mot aulan i S. W. Mkapa huset med blåsorkester i täten. I aulan satt biskopens ställföreträdare i högsätet, eftersom biskopen är styrelseordförande, men för tillfället var på resa till Tyskland. Många tal och musikinslag framfördes innan själva utnämningarna började. Teckenspråkskören framförde Tanzanias nationalsång, SEKOMU-kören en traditionell sång och SEKOMU-sången. Och så inte minst kören från Skolan för blinda, som leddes av Elin Isaksson och kören från Rainbow School under ledning av Katarina Lundberg. Det var en solig och varm dag , bara det att det varade lite väl länge, särskilt som allt som sades var på Kiswahili.





Hälsningar,

Elsa

tisdag 14 november 2017

Naturvandring

Hej!
Den här helgen hade vi bättre tur med vädret. I lördags kom Dickson och hämtade mig och Bengt. Vi åkte till Magamba Nature Reserve, ett naturreservat alldeles intill SEKOMU. Vädret var härligt och vi slapp regn. Vi var ute i drygt fyra timmar. Vi gick till en liten by, där det tidigare funnits ett sågverk. Det hade lagts ner 1985 när presidenten bestämde att avverkningen av den värdefulla skogen inte fick fortsätta. Nu hoppas man finna intressenter för att bygga en lodge för intresserade ekoturister.



När vi börjat vandringen möttes vi att stora stim med vackra fjärilar. Vi hörde alla möjliga fågelläten och det mest spännande vi såg var ett par svart-vita Colobusapor,
som hoppade i träden. Jag önskar att jag kunnat visa er bilder på allt detta, men jag var inte tillräckligt snabb.

Vi såg också många vackra växter och trädslag. Inom området finns inte mindre än tio endemiska arter.


Dickson hade berättat att det finns både grön och svart mamba i terrängen, så därför skulle vi hålla oss på vägen. Efter ett tag såg vi den här svarta ormen mitt på vägen, en svart mamba. Det var tur att den var död så vi kunde gå nära och titta och fotografera.



Vi hade så trevligt att vi bestämde oss för att äta lunch tillsammans i Lushoto på söndagen. Vi besökte också marknaden. Där köpte vi kangas, vackra tygstycken som kvinnorna har på sig. Och så träffade vi den här mannen. Bengt köpte den trumman han spelar på och jag beställde en.



Vi hörs snart igen!

Elsa


En Colobus-apa (från nätet)
Bildresultat för colobus monkey

söndag 5 november 2017

Omväxlande väder


Hej igen!
Den här veckan har det varit en riktig svenskvecka här på SEKOMU. En grupp specialpedagog studenter från Linné Universitetet har varit här på studieresa med sin lärare Kristina Hellberg. Och Bengt Sivberg från Lunds Universitet har kommit för att vara här i fem veckor och undervisa och handleda doktorander. Så i fredags hade Anneth Munga bjudit oss på en kväll tillsammans, alla vi som kommer från Sverige. Det var väldigt trevligt och vi hade mycket att prata om. Om ni ser att vi dricker öl, så kan jag berätta att Kilimanjaro, Sarengeti och Safari är tre olika ölsorter som jag provat.

Igår, lördag hade Bengt och jag planerat att gå en vandring i naturen med guide. Men den blev tyvärr inställd. Det regnade nämligen hela natten före, så vägar och stigar var våta och hala. Sen regnade det dessutom precis hela dagen. Det är mycket ovanligt, fick vi höra. Och mycket riktigt, så har det varit riktigt fint väder idag, söndag. Bara en regnskur på eftermiddagen. Vi hoppas på naturvandring nästa lördag.

Idag har vi varit på gudstjänst i domkyrkan i Lushoto och här är några bilder därifrån.

Barnen välsignas före söndagsskolan

kollekten är insamlad

Domkyrkan i Lushoto

Ikväll gick jag min vanliga kvällspromenad och då tog jag de här fina bilderna.




Vi hörs!

måndag 30 oktober 2017

SEKOMU 10 år

Hej!
Igår firade vi SEKOMU universitetets 10- års jubileum; 5 år som college och 5 år som universitet. Festligheterna började redan i fredags. 


Körerna anländer till Benjamin William Mkapa huset
Då var det körtävling och 37 körer ställde upp. De kom från hela stiftet och många hade övat och ordnat med sina dräkter i ett helt år. Varje kör hade 20 minuter till förfogande och klockan blev tre på morgonen innan alla hade visat sina program.

kör från Tanga
Irente-kören med Elin på trumma
Klockan 9 igår morse var det dags att inta sina platser igen. Klockan halv elva började gudstjänsten med biskop Stephen Munga i spetsen. 

Biskop Stephen Munga predikar
Hedersgäst var Tanzanias förre president Benjamin William Mkapa och hans fru. Han har varit här många gånger tidigare och han har också gett namn åt det fina hus där vi höll till. 


En annan hedersgäst var Mama Kolowa, änkan efter den man som gett universitetet dess namn, Sebastian Kolowa.  
Mama Kolowa och Joyce Kibanga
Det var mycket festligt, särskilt som de bästa körerna uppträdde under gudstjänsten och i en konsert efteråt.

Ett annat inslag i jubileet var att man satte igång en trädplanterings kampanj. En miljon träd ska planteras på ett år! Se mer om det på sekomu.ac.tz

Vi hörs!

tisdag 24 oktober 2017

Tanga


Den här helgen har vi varit på resa till kusten och staden Tanga. Jag reste tillsammans med de tre svenska praktikanterna (Mer om resan på deras blogg http://blogg.svenskakyrkan.se/asante-irente/ ), en av mina kolleger och en av studenterna, som heller aldrig hade varit i Tanga. Vi åkte minibus (dalla dalla) dit och det tog nästan fem timmar.

Tanga ligger vid Indiska Oceanen och vi fick verkligen njuta av värmen. 26 grader på natten och 32 på dagen blev nästan lite för mycket, i alla fall för mig. Men nästan hela lördagen tillbringade vi på stranden och det var härligt att bada i det varma och salta havet.




I Tanga finns en stor hamn och den byggdes en gång för att skeppa ut sisalprodukter. Nu fick jag veta varför jag såg så många stora fält med agave, när jag kom från flygplatsen den första dagen. Det är sisal agave. Produktionen har varit på nedgång under en lång tid, men har nu tagit fart igen. Rep, snören, mattor etc. i naturmaterial efterfrågas nu allt mer. Man skördar genom att skära av de nedersta bladen först och snart ser plantorna ut som ananasfrukter. På hemresan såg vi massor av stora fält med agave. Bussen körde så fort, men jag tog de här bilderna från bussfönstret.



Det här området är känt för sina fina apelsiner och just nu var det skördetid. Så snart bussen stannade till kom försäljare och ville sälja kokosnötter och apelsiner. Vi körde förbi stora fält med apelsinträd med mogna apelsiner. Tyvärr fick jag ingen bra bild på det, men här ser ni de apelsiner jag köpte med mig hem. De har väldigt hårt skal men är mycket söta och saftiga.


Vi såg också stora kokospalmer längs med vägen. 



På ett ställe såg vi en risodling. Bananplantor och avokadoträd fanns det också mycket, men de har vi också här hemma vid.

Sedan vi kom hem till Lushoto i söndags kväll har vädret blivit annorlunda. Regnet vräker ner och forsar fram längs vägarna. Hur länge det ska fortsätta frågar jag alla och får svävande svar om januari … Förhoppningsvis blir det perioder med uppehåll dessemellan. Växter och blommande träd kommer i alla fall att bli mycket vackra.
Vi hörs!



fredag 20 oktober 2017

Dagarna går

Hej!
Idag vill jag visa några bilder från min vardag här på SEKOMU.
Som jag har berättat tidigare är det mycket kallt på nätterna så här på 1500 meters höjd. Det finns ingen värme inne, så på kvällen tar jag gärna på mig dubbla tröjor. Men så vid sex tiden på morgonen kommer solen fram och värmer. Den bästa tiden på dygnet tycker jag är mellan 10 och 11 på förmiddagen och vid fem-tiden på eftermiddagen. Dessemellan är det nämligen mycket varmt och då bränner och värmer solen, så det är klokast att söka sig till skugga. Så har det varit varje dag sedan jag kom hit. Det är sommaren som är på väg!

Här sitter jag och arbetar och fikar utanför mitt hus på förmiddagen om jag inte har något möte. Det finns fyra likadana hus. Jag bor i nummer tre och i bakgrunden ser ni hus nummer två.



Och här några bilder från min kvällspromenad. Då tycker jag det är som vackrast.






Den första dagen kom kocken till mitt hus och serverade middag. Och här kommer Agnes kom med blommor till mig. Varje dag går jag till Cafeterian och äter lunch och frukost och kvällsmat fixar jag här hemma i mitt hus.




För att handla mat är det bäst att åka till Lushoto. Här en bild på väg mot busstationen. Ser ni de blommande jakaranda-träden i bakgrunden med de intensivt blå blommorna?




Vi hörs snart igen!

söndag 15 oktober 2017

Ny vecka

Hej igen!
Den här veckan har jag kommit igång med arbetet här på universitetet. I torsdags var det workshop om ett förslag till en ny utbildning av teckenspråkstolkar. Jag hade träffar med några av de som hade utformat ett förslag till kursplan och till arbetsmötet kom representanter för dövorganisationerna och skolledare och lärare från flera av dövskolorna i landet. Vad som slog mig var den komplicerade situation de har med två talade språk, swahili och engelska och ett teckenspråk, Tanzanian Sign Language, TSL. Vi satt i den här fina byggnaden. Och om två veckor ska vi fira universitetets 10-års jubileum där.



Nu börjar jag bli bekant med omgivningarna här på universitetsområdet och en dag fick jag syn på den här kameleonten. Varningsskyltarna är också lite annorlunda här.




I fredags besökte jag Montessoriskolan i Lushoto. Den drivs av Usambara systrarna. Där finns en tvåårig lärarutbildning och klasser från förskolan.
Jag hade med mig tärningar och visade de blivande läraran hur man kan arbeta med dem i matematikundervisningen.



I förskolan arbetade man med Montessori-materialet om världsdelarna. 50 barn finns det i gruppen!